Folk lever sina egna liv här och många är utslagna och fördärvade sina drömmar de en gång hade när de en gång sökte lyckan i Kalifornien. Jag lär mig att ignorera folk och att titta åt ett annat håll när de så vänligt vill ha en dollar eller sälja sina hemmagjorda verk. En på det sättet otrygg miljö långt hemifrån där man inte kan helt slappna av. Även om många timmars vandrande i värmen ändå är en medicin för själen där jag kan bygga upp min motivation och vässa mina vapen inför den stundande vardagen som speglar mitt liv.
Människor pratar om sina städer i världen där de funnit sin lycka och hittat sin plats. Det är platser där de inte behöver bo, men en plats som känns hemma när de besöker den och där de kan vara sig själva fullt ut. Jag har inte hittat min drömstad än och jag tänker fortsätta att leta, jag gillar denna plats och finner på något sätt en själsro men som inte är helt fläckfri.
Tankar svävar i väg och visst blir jag som oftast påmind om vardagen där hemma i mitt vackra land i Norr. En vardag som jag själv valt att leva, en vardag som på något sätt förgyller mitt liv med både glädje och sorg. En gyllene vardag som jag nog aldrig skulle kunna finna här. Därför finner jag inte heller den fläckfria ro som jag kanske söker.
En plats blir oftast bättre i efterhand och minnet upplever situationer annorlunda än vad nutiden gör.
Snart kan jag ta mig ut på isen igen men inte riktigt än..
Fredrik Nygren
No comments:
Post a Comment