Nivåanpassning!

I går var den dag när man såg på hockey i olika perspektiv. Dagen började med en privatlektion med en spelare född 95, en spelare som har kommit ganska långt så att man kan göra rätt avancerade saker med. Ribban på övningen var perfekt för honom och han fick verkligen utmaningar i det han gjorde.

Direkt efter ispasset så var det dags för en träning med Team 03 i Täby, jag höll i den första halvtimmen och fokuserade på skridskoteknik. Det var även många spelare födda 04 med på isen och denna gång kanske jag la ribban lite för högt i övningarna. Men de flesta försökte verkligen och krigade på även om de ramlade gång på gång. Jag tror att bara utmaningen i sig var väldigt viktig för många av dem. Många av spelarna klarade även övningarna bra.

Men en spelare vart ledsen och gick av från passet då han enligt sin mamma tyckte att övningarna var för avancerade. Då märker man hur viktigt det är att känna alla individer i en grupp som man vill utmana, jag har i och för sig varit med om liknande saker förut men det väcker en tanke inom mig. Skulle jag lagt ribban på den nivån som han som vart ledsen var eller skulle jag höjt ribban (som jag gjorde) till de spelarna som låg längst fram.

Det gäller förstås att variera och se alla och på det sättet anpassa träningen efter kunskap och det är extra viktigt i denna ålder. Men jag vill ändå ge alla spelare en bra utmaning och de ska känna att det finns saker som är svåra. Efter min halvtimme så delades gruppen upp och träningen nivåanpassades på ett annat sätt, då var även problemen över.

Alla barn måste dock lära sig att lära sig saker, då man väldigt sällan klarar av något första gången man gör det. Det gäller att få utmaningar och träna på det så mycket tills man klarar det, ramlar man så får man resa på sig och prova igen.

Tack,
Fredrik Nygren