Bäst!

I dag vart jag irriterad och sur på träningen och förklarade för spelarna att om de inte vill göra sitt bästa så behöver varken jag eller dem vara där. De behöver inte vara där om det inte vill jobba hårt för då borde deras föräldrar inte spendera flera tusen lappar extra för att de ska spela AAA hockey. Då borde dom i stället spela på en lägre nivå och kanske ha mer kul utan dessa krav som jag ställer. Jag förklarade samtidigt att jag ville vara där och jobba med dom som ville bli hockeyspelare i framtiden och var villiga att satsa på detta, annars så behövde jag inte coacha på den nivå som jag gör.

Jag begär inte att alla spelare ska vara bäst eller spela i NHL när dom blir stora, men jag vill att dom ska vilja spela hockey och ha en inre motivation att alltid försöka göra sitt bästa. Jag vill att dom ska känna sig stolta efter en träning eller en match, jag vill att dom ska känna sig nöjda med sig själva och sin insats.

Jag vet att det är oerhört svårt att alltid göra sitt bästa oavsett vad det är, men försöker man gång på gång så blir man bättre på det. Man måste våga att lyckas och misslyckas för att nå framgång. Men ser man en spelare som aldrig gör sitt bästa eller i bland när tränaren tittar på, så blir man ledsen. Jag försöker då och prata med denna spelare och få honom att inse att det är inte för tränaren utan för sig själv som han ska försöka lite hårdare. Samtidigt som man blir ledsen över dessa spelare så blir man oerhört glad när man ser individerna som alltid försöker oavsett om tränaren tittar eller inte. De individerna som jobbar lite extra för att lyckas, och misslyckas dom med något så vill dom försöka om och om igen.

Träningen vart väldigt mycket bättre och fick plötsligt en helt ny energi efter att jag förklarat för spelarna vad jag tyckte om detta. Jag tjatar nog om detta varje träning, men barn har lätt att glömma saker och blir lätt bekväma. Jag vill samtidigt inte att hockeyn ska vara påtvingad för barnen då detta lätt ökar pressen på dem. De ska vara där för att dom själva vill och ska trivas i sin omgivning, de ska lyssna på tränarens ord som en väckarklocka men inte som ett måste. Blir det ett måste för barnet så ska han eller hon inte vara där. Då bedrivs idrotten på fel nivå eller så är det helt enkelt fel idrott för barnet.

Sov gott!
Fredrik Nygren