Hej då!

I dag tog jag avsked av min vän Christopher aka Humlan när jag körde honom till flygplatsen, vi hade innan dess hunnit med en av hans favorit luncher härifrån som var Orange Chicken. Det kommer nog att kännas tomt utan honom här de sista dagarna men jag kommer att ha fullt upp resten av min tid här och för varje dag som går så inser jag hur mycket jag kommer att sakna vissa saker och människor.

Nu kommer det nog kännas av ännu mer när jag får tid för mig själv som jag egentligen inte har haft de 7 senaste veckorna. Jag har blandannat träffat nya vänner bara några veckor innan jag ska åka, vänner som jag gärna hade träffat redan för 2 år sen när jag först kom hit. Men som en annan vän i Sverige sa till mig när hon ville muntra upp mig så finns vänner alltid kvar och ett farväl varar bara tills man träffar dom igen.

I morse vaknade jag vid 6 tiden och hade ett ispass med Kuma och William som båda är födda 99. Jag kom till rinken vid 6.50 då jag insåg att jag hade glömt skridskorna hemma så jag fick vända om direkt och hämta dom. Men den tiden jag kom sent kunde vi ta igen lite i slutet i stället. Det vart mycket skott träning under passet och det kändes som att både Kuma och William vart bättre och bättre ju längre passet gick.

Efter att jag hade släppt Humlan vid flygplatsen så åkte jag förbi familjen Snively och spenderade lite tid med Pingis och Tv-spel.

I kväll var jag bjuden på middag hos familjen Carlson som alltid har varit väldigt snälla mot mig under den tiden jag har kännt dem. Kelly hade lagat en riktigt god middag som satte sig tung i magen inför min egen match i kväll. Men det gick bra ändå och jag kände mig pigg på isen både i kväll och i går då jag också spelade en match. Det är riktigt kul att spela igen och i kväll skickade jag ett mail till Täbys A-lags tränare och frågade om han hade plats för mig i höst. Jag hoppas att jag kan hinna med det, men det ska nog gå bra då dom för tillfället ligger i de lägre divisionerna.

Vi ses,

Fredrik Nygren