Stockhagen!

I dag hade jag lunch med Nylander (Micke) och von Sivers (Alex), vi pratade mycket hockey och kom fram till att Micke var lika gammal som Alex när han spelade i aiks a-lag och skulle året efter åka över till NHL. Alex har en bit kvar till den nivån men fick tips av Micke hur han kunde nå högre.

Det är först och främst viktigt med målsättningar för att kunna motivera sig själv och veta vad man vill med sin ishockey. Annnars är det väldigt lätt att bara köra på och låta det går som det går. Korta och långa målsättningar, som i Alex fall ta en A-lags plats och få spela matcher där. Även målsättningar under matcherna som, hur många poäng man vill och kan prestera, hur många tekningar man vill vinna eller hur många brytningar man lyckas med.

Ett annat tips är att träna dubbelt så mycket på det man är bra på så att man blir ännu bättre på det. Man ska helt enkelt bli bäst på det man gör, skott, teknik, svängar mm. Micke som ofta tränar extra och är ofta först in och sist ut på träningar jobbar mycket med snabba svängar, teknik, passningar och frekvens, helt enkelt sånna saker han är riktigt bra på. Men man bör även träna mycket på det man måste förbättra.

Senare under dagen var jag och tittade på Stockans 97or och jag var positivt överaskad, dom ser riktigt bra ut. Snabba, starka, tekniska och spelskickliga. Svårt att avgöra hur dom skulle stå sig mot mitt lag i Maryland efter en träning. Men jag tror fortfarande att amerikanerna väger tyngre och är lite snabbare. Men många duktiga spelare fanns det på isen och jag skulle kunna räkna upp många som imponerade på mig. En av dem heter som en växt i efternamn. Det var även en underbar känsla att vara tilllbaka på Stockhagen, jag längtade tillbaka till den gamla goda tiden. Per, Jag, Gurra, Johan, Raffe, Cissi, Norman och Björnfot. Vi hade det bra och fick jobba med fantastiska indivder.

Senare på kvällen hälsade jag på Jörgen och DIF 94 som tränade på Myren i Mälarhöjden. Jag känner de flesta spelare sen tidigare, men som dom hade växt. Många var svåra att känna igen efter att de fått skägg, mörk röst och växt till 1.80 långa. Det var bra fart på träningen och många hade utvecklats bra även hockeymässigt under det senaste året.

Efter passet kom Humlan över för att planera kommande säsong lite grann tillsammans med mig. Vi märkte att vi hade liknande ideér om mångt och mycket, så det gick väldigt bra. Vi satt över 3 timmar och pratade och ritade på tavlan.

Nu är det dags att försöká sova så att man orkar upp i morgon!

Fredrik Nygren