Fokus!

Låt mig säga som det är..

Jag heter Fredrik och fyller snart 26 år, jag växte upp i ett fint hus med mamma, pappa, 2 storebröder och ett antal hundar. Vid den tiden trodde jag aldrig att jag skulle jobba som hockeytränare i ett annat land. När jag var 5 år och gick på dagis ville jag bli tennis eller golf proffs. Men då jag inte började med dessa sporter så var det svårt att uppfylla dessa drömmar. Hockeyn vart då min grej när jag fyllde 8, och då vill man så klart bli proffs i det. Men när man växer upp och inser att man inte blir något NHL proffs så är det svårt att hålla den drömmen levande. Vid 15 års ålder ville jag i stället bli proffs i ett annat land där kraven inte var lika höga. Men när jag sattes på bänken som A-lagspelare så var även det kört. Då började jag som tränare och ville så klart kunna jobba med det på heltid, med hårt arbete och lite tur så har jag sedan 3 år tillbaka uppfyllt den drömmen. USA är en fantastisk utmaning och den passar mig perfekt nu!

I dag tittade jag på 4 av mina spelare som hade match med skollaget. I ena laget spelade William, Justin och Ross och i det andra laget Jack.
Jacks lag vann med 6-3 och hade överlag bättre spelare.

Sedan tog jag med mig, Jack, William, Justin och Joe till Ikea och vi åt så klart en svensk middag med köttbullar innan kvällens träning. Detta uppskattades mycket av killarna och enligt Jack var det världens godaste mat. Jag är nog beredd att hålla med.

Träningen gick bra och vi körde mest teknik då målvakterna hade specialträning med målvaktstränaren.

På vägen hem körde jag in i en annan bil men båda bilarna klarade sig!
Jag skulle vara snäll och släppa in honom framför mig och han byter fil, sen tvär nitar han och det hala väglaget gör så att bromsarna inte svarar fullt ut. Men det var en väldigt trevlig person så det var inga problem. Skönt!

Nu är jag hemma igen och ska se slutet på The Dark knight!

Gött mos!
Fredrik Nygren